Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde Sången. Den afbrutna striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
göra ett slut på hans lif och gå bort med hans blodiga rustning.
Ja, han i morgon får visa sin konst, om allenast han bida
vågar mitt kommande spjut; dock tror jag, att då bland de
främste
stupa han skall för min stöt och kring honom en mängd af
hans kämpar,
efter det solen gått upp. Ack kunde jag lika så säkert
vinna odödlighet själf och en evigt blomstrande ungdom
och blifva ärad så högt som Athene och Foibos Apollo,
som det är säkert, att dagen går upp för argivernas ofärd!»
Sålunda talade Hektor, och troerna jublade bifall.
Kämparne spände nu strax sina löddriga hästar ur oken,
bundo därefter dem fast med tömmarna hvar vid sin stridsvagn,
skyndade sedan att frodiga får jämte oxar från staden
drifva till hären i hast och att hämta ur kamrarna hemma
bröd och förfriskande vin och att samla en myckenhet bränsle.
Gudarne bragte de nu fulltaliga festhekatomber,
offerångan af vindarna bars ifrån slätten till himlen,
doftande ljufligt, men togs ej emot af de salige gudar,
utan försmåddes, ty djupt de hatade heliga Troja,
Priamos själf och Priamos’ folk, lansfrejdade drottens.
Sålunda troernas här, slagfärdig och full af förtröstan,
natten igenom där låg med otaliga brinnande eldar.
Som när på himmelen stjärnorna högt kring den lysande månen
synas i strålande glans, då luften är alldeles stilla;
tydligt då skönjes hvar höjd och hvar däld och hvar udde
på stranden,
ofvan i himmelen öppnar sig blå den oändliga etern,
icke en stjärna är skymd, och i hjärtat gläder sig herden:
lika otaliga nu mellan skeppen och strömmande Xanthos
glimmade eldarna fram ifrån troernas här framför staden.
Tusende eldar på slätten det brann, och kring hvarje af dessa
sutto där femtio män i skenet af flammande elden.
Hästarna stodo och tuggade spelt och det ljusare hvetet,
medan de bidade hvar vid sin vagn sköntronande Eos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
