- Project Runeberg -  Homeros' Iliad /
147

(1912) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde Sången. Beskickning till Achilles

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Honom jag tänkte då på att förgöra med eggade kopparn;
harmen dämpades dock af en gud, som mig förde till minnes
folkets blifvande dom, och hur människor skulle mig smäda,
och bland achaier jag ej ville fadermördare heta.
Men det omöjligt var för mitt sinne att längre fördraga
att gå därhemma i huset omkring hos min vredgade fader.
Vänner och fränder, mån tro, då kommo omkring mig och ifrigt
sökte med böner att hålla mig kvar uti fädernehemmet;
många de fetaste får och oxar med släpande fötter
slaktades, många af svinen jämväl med det dallrande fettet
sveddes och stektes på spett i Hefaistos’ lekande lågor;
därtill en myckenhet vin blef drucket ur åldringens vinkrus.
Nio nätter å rad de omkring mig natten igenom
vaktade, turande om, och aldrig de eldarna släckte,
hvarken den elden, som brann under pelargången vid porten,
eller den andra, som brann framför kammardörren i hallen.
Men när den tionde natten bröt in med sitt skymmande mörker,
sprängde jag kammarens dörr med dess välinfogade flyglar,
smög mig på gården ut och mig svingade lätt öfver muren,
och af de vaktande ingen mig såg och af tärnorna ingen.
Fjärran jag flydde nu bort genom Hellas’ rymliga ängder,
ända tills bördiga Fthia jag hann, fårhjordarnas amma,
och till kung Peleus kom, och kungen tog vänligt emot mig
och fick mig sedan så kär, som en fader kan någonsin älska
endaste sonen, sin ålderdoms fröjd, som allting skall ärfva.
Rikedom skänkte han mig och en myckenhet folk att behärska,
och som Dolopernas drott jag bodde på gränsen af Fthia.
Och till den man, som du är, du gudalike Achilles,
fostrade jag dig och älskade ömt, ty du ville med ingen
eljest till gille gå bort eller äta därhemma i borgen,
förrn på mitt knä jag satte dig upp och soflet skar sönder
åt dig och matade dig och bägaren höll dig till munnen.
Många gånger du vätte då ner uppå bröstet min lifrock,
sprutande vinet ur mun, i din första besvärliga barndom.
Sålunda mycket för dig jag gjorde och mycket jag utstod,
ty då jag såg, att mig själf var en ättling af gudarne nekad,
valde jag dig till min son, du gudalike Achilles,
för att i kommande tid du mig måtte beskärma mot ofärd.
Därför, Achilles, lägg band på ditt häftiga sinne! Dig anstår
icke ett hjärta så hårdt, då ju gudarne själfva förbarmas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:59:32 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeoili/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free