Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte Sången. Agamemnons hjältebragder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
styrde achaierna hem från Buprasion eldiga spännen;
alla de prisade Zeus bland gudar och Nestor bland mänskor.
Sådan bland kämpar jag var, ack jag var det en gång. Men
Achilles
vill af sin, tapperhet njuta blott själf; men förvisso, det tror jag,
skall han med tårar få ångra det djupt, sedan hären gått under.
Käraste, mången förmaning försann Menoitios gaf dig
uppå den dagen han sände dig bort ifrån Fthia till hären.
Bägge tillstädes vi voro, jag själf och den ädle Ulysses,
inne i salen och hörde hvart ord, han dig lade på hjärtat.
Komna vi voro en dag till Peleus’ ståtliga boning
under vår färd kring achaiernas bygd för att krigare samla.
Hjälten Menoitios’ funno vi då och dig själf där i slottet,
också Achilles var där; och Peleus, den åldrige hjälten,
stod och förbrände åt ljungaren Zeus de fetaste oxlår
ute på gårdens plan och med gyllene bägarn i handen
öfverstänkte med glödande vin det brinnande offret,
medan med köttet I två haden brådt; då trädde vi [båda,
fram uti gårdens port, och upp sprang häpen Achilles,
tog oss vid handen och ledde oss in och bjöd oss att sitta,
ställde ock fägnaden fram, som är öfligt att bjuda åt gäster.
Men när vi hade oss bägge förnöjt af maten och drycken,
tag jag till orda och manade er att gå med ut i kriget;
gärna I villen, och mycket till råd eder sade de gamle.
Åldrige Peleus den maningen gaf åt sin unge Achilles
alltid att vara bland hjältarna främst och fördunkla dem alla;
dig förmanade så Menoitios, sonen af Aktör:
»Älskade son, kom ihåg, att Achilles är högre till börden;
du är i stället den äldre, men han långt större i mandom.
Stå honom redligen bi med ett dugande råd och en maning
och med en ledande vink; till det goda han följer dig gärna »
Detta var åldringens ord, men det glömmer du. Tala nu ändå
öppet med tappre Achilles härom; han bevekes måhända.
Ty hvem vet, om icke ditt ord med de eviges bistånd
mäktar att röra hans själ, ty en vän ej talar förgäfves.
Men om i sinnet han ryggar tillbaks för en gudabefallning
och någon sådan från Zeus honom yppat hans heliga moder,
må han åtminstone sända då dig ut i striden med hela
Myrmidonernas här att danaerna varda en ljusning.
Och må han låna åt dig sina härliga vapen i striden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
