- Project Runeberg -  Homeros' Iliad /
212

(1912) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde Sången. Kampen vid skeppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blifva det vissaste rof för schakaler och pantrar och ulfvar,
så som de irra omkring utan kraft eller hjärta att strida;
sålunda troerna aldrig förut ville öga mot öga
möta achaiernas händer och mod, nej icke det minsta.
Nu däremot invid skeppen de slåss långt borta från staden
genom vår förares fel och liknöjdheten hos folket,
hvilka af groll öfver konungens dåd snabbgående skeppen
vilja försvara ej mer, utan låta vid dessa sig döda.
Men om nu också i sanning så är, att för hela vår jämmer
Atreus’ son Agamemnon bär skuld, vidt härskande drotten,
genom sitt skymfliga dåd mot Achilles, snabbe Peliden,
böra vi höfdingar dock ej undandraga oss kampen.
Nej, låt oss bota vårt fel, det finns bot för manliga hjärtan!
Ej är det vackert gjordt, att I spåren er stormande styrka,
ypperste hjältar i hela vår här. Jag skulle väl aldrig
gånga till rätta med en, som hölle sig undan från striden,
om han en stympare var, men på eder jag harmas af hjärtat.
Dyraste vänner, I torden väl snart med denna er slapphet
vålla än svårare ondt. Må enhvar då ge rum i sitt sinne
både åt blygsel och harm, ty en väldig kamp är på färde.
Redan går Hektor vid skeppen till strids under skallande härskri,
kraftige hjälten, och porten han sprängt och den mäktiga

bommen».

Så jordfamnaren eggade upp achaiernas söner,
och kring Ajanterna två sig de starka falangerna ställde,
dem icke Ares själf skulle klandrat, ifall han där kommit,
eller Athene, som eggar till kamp; ty de tappraste alla
stodo där, utvaldt folk, och på Hektor och troerna bidde:
lans vid lans som en häck, och sköldrand sluten till sköldrand,
sköld vid sköld, och hjälm vid hjälm, och kämpe vid kämpe;
rörde de hufvudet blott, då stötte de buskiga hjälmar
samman med glimmande byglar, så tätt till hvarandra de stodo;
dubbel var vajande lansarnas rad, dem dristiga händer
skakade; alla nu längtade fram och brunno af stridslust.

Samlade ryckte nu troerna an, och Hektor i spetsen
rakt på achaierma for, som från klippan ett rullande stenblock,
rifvet från branten ned af den vintersvällande floden,
sedan han stöden har undansköljt för den vådliga stenen;
studsande flyger han fram, och det brakar af fallande skogen;
hejdad af intet han ramlar åstad, till dess att han hinner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeoili/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free