- Project Runeberg -  Homeros' Iliad /
225

(1912) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde Sången. Kampen vid skeppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hade, men mäktade ej att kopparen drifva igenom,
utan den väldiga skölden stod bi, och lansen i skaftet
bräcktes för honom, som gladde sig re’n i förhoppning om

seger.

Genast Atriden drog ut sitt silfvernaglade slagsvärd
och mot Peisandros sprang fram, och denne bak skölden sin

vackra

kopparyxa tog fram, som hade ett skaft af olivträ,
blankpoleradt och långt, och på en gång rände de samman.
Yxan på kammen då tog af den tagelsmyckade hjälmen
öfVerst vid busken, men själf fick Peisandros vid roten af näsan
hugget i pannan, det knastrade hårdt, och bägge hans ögon
föllo till jorden blodiga ner för hans fötter i stoftet,
och han där fallen i vånda sig vred. På hans bröst Menelaos
satte sin häl och drog rustningen af och jublande talte:

»Så åtminstone skolen I dock de achajiska skeppen
lemna, I trotsiga troer, som ej fån er mättnad på blodbad.
Aldrig I spåraden heller förut på skymf eller smälek,
hvilka I hopat på mig, I eländige hundar, ty aldrig
känden I minsta försyn för dundraren Zeus i sin vrede,
gästrättshämnaren, hvilken en gång er stad skall förstöra.
I, som skändligt min ungdomsgemål jämte skatterna rika
röfvaden bort öfver haf, sedan vänligt hon tagit emot er!
Och nu försöken I ock att på hafbefarande skeppen
kasta förhärjande eld och achajiska hjältarne döda!
Dock, I stäfjen er väl, fast tystna, I ären på striden.
Zeus Allfader, man säger ju dig både gudar och mänskor
öfvergå i förstånd, men af dig alltsammans är vålladt,
så som du skänker din gunst åt de öfvermodiga troer,
fastän ett gudlöst sinne de ha och blifva ej nånsin
mätta på strider och blod i det allförgörande kriget.
Mätt man blifver på allt, ja äfven på sömn och på älskog
och på den ljufliga sång och den glada och älskliga dansen,
fastän af sådant man önskar långt mer att få stilla sin lystnad ’
än af att slåss; men på krig omättliga troerna äro.»

Sade den ädle Atrid, alltmedan han blodiga vapnen
tog af den stupades kropp och lemnade dem åt de sina;
därpå ånyo begaf han sig in bland de främste i striden.

Drotten Pylaimenes’ son Harpalion kom då mot honom
rusande fram; med sin fader han följt för att kämpa vid Troja,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeoili/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free