Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde Sången. Kampen vid skeppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men, han kom aldrig tillbaks till den älskade fädernejorden.
Nu mot Atriden han sprang och på midten stötte af skölden,
icke han mäktade dock att kopparen drifva igenom
och sprang då åter bland vännerna in att’ förgörelsen undgå,
blickande rundt omkring, för att ingen hans hull måtte såra.
Dock Meriones sände en pil efter honom, som flydde,
och uti sätet till höger den tog, och tvärs genom kroppen
trängde sig spetsen ut genom blåsan inunder hans blygdben.
Neder på stället han sjönk och i krigskamraternas armar
andades ut sitt lif och på jorden låg som en regnmask
ömkligen sträckt, medan blodet rann ut och fuktade marken.
Men kring den fallne sig flockade tätt Paflagoniens tappre,
lyfte hans lik på en vagn och det förde till heliga Troja,
sorgsna i hågen, och fadern gick med under strömmande tårar:
ej stod vedergällning att få för den dödade sonen.
Paris det härmade djupt i hans själ, att Harpalion fallit,
hvilken hans gästvän var bland det paflagoniska folket;
vredgad han skickade af den kopparspetsade pilen.
Nu en Euchenor där var från Korinth, förnäm och förmögen,
och Polyidos hans fader var, den frejdade siarn.
Noga han visste sitt öde förut, då han steg uppå skeppet,
ty honom ofta var förutsagdt af hans åldrige fader,
att han af plågsam sot skulle dö i sin fäderneboning
eller ock stupa för troernas makt bland achajiska skeppen;
därför han sökte på en gång gå fri för den skamliga svik-plikt
och för den grufliga sot, för att icke behöfva att pinas.
Honom nu Paris sköt under käken och örat, och lifvet
flydde ur lemmarna strax, och af dödens mörker han höljdes.
Sålunda rasade striden bland dem som en blossande låga;
men Zeusälsklingen Hektor ej än hade hört eller visste,
hurusom borta till vänster hans folk invid skeppen förgjordes,
eller hur nära det var, att achaierna segern behållit —
sådan en hjälpare hade de fått i den starke Poseidon,
hvilken dem muntrade upp och själf med sin styrka dem
värjde —,
utan han höll sig, där först han sprang in genom porten och
muren,
da han de packade lederna bröt af danaiska sköldmän,
uppå det ställe, där Ajas’ skepp jämte Protesilaos’
lågo på stranden halade upp vid det skummande hafvet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
