- Project Runeberg -  Homeros' Iliad /
228

(1912) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde Sången. Kampen vid skeppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stodo de dolda bakom och sköto, och lusten att strida
troerna därvid förgick, ty pilarna bragte förvirring.

Nu skulle troerna nödgats med skam ifrån skeppen och tälten
draga sig hemåt igen till det vindomsusade Troja,
om ej Polydamas hade trädt fram och talat till Hektor:

»Hektor, omöjlig du är, du vill aldrig till maningar lyssna,
utan för det att en gud till en hjälte dig gjort utan like,
därför vill också i råd du visare vara, än andra.
Men du omöjligen själf är i stånd att taga dig allting;
gudarnes gåfva är allt: åt den ene gafs krigiska värfven,
älskliga dansen fick en, och en annan cittran och sången,
och i en annans hjärta af Zeus, vidtskådande guden,
lades ett ädelt förstånd, och den mannen blir många till nytta,
många han frälsa förmår, och själf han det klarast förnimmer.
Nu jag säga dig vill, hvad som synes mig vara det bästa.
Rund t omkring dig ju kämpandet står som en flammande

eldring,

under det troernas män, som strömmade nyss öfver muren,

hålla sig undan en del, fast beväpnade fullt, och de andra

kämpa mot öfvermakten helt få och spridda vid skeppen.

Därför tillbaka nu vik och låt alla de ypperste kalla,

för att vi sedan må fatta beslut efter nogaste pröfning,

om vi mot toftade skeppen på nytt skola störta till anfall,

därest en gud vill förläna oss kraft, eller också från skeppen

draga oss hellre tillbaks i behåll. Ty jag fruktar i sanning,

att för förlusten i går achaierna skola oss kräfva,

efter vid skeppen det sitter en man, omättlig på striden,

hvilken jag tänker ej vidare alls blir borta från kampen.»

Talade så, och hans nyttiga råd behagade Hektor;
genast med vapnen han hoppade ner från vagnen på marken,
och med bevingade ord han svarade honom och sade:

»Kvarhåll du, o Polydamas, här de ypperste alla,
medan jag själf går dit bort för att möta den rasande striden.
Genast jag kommer igen, när jag hunnit befallningar gifva.»

Sagdt, och han störtade hän, lik snölavinen från berget,
och flög nu ropande fram ibland troer och vapenförvanter;
och till Polydamas, Panthoos’ son, [manhaftige hjälten,
skyndade alla sig hän, när Hektors befallning de hörde.
Endast Deifobos än och Helenos, kraftige drotten,
Adamas, Asios’ son, och Asios, Hyrtakos’ telning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeoili/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free