- Project Runeberg -  Homeros' Iliad /
268

(1912) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde Sången. Patroklos kämpar och faller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

siändiga kast, och hemskt kring hans tinningar blänkande

hjälmen

skrällde för spjuten, som haglade tätt mot dess prydliga

kindskydd,

och han i vänstra skuldran blef trött af att skimrande skölden
hålla framför sig jämt, men de ändå förmådde ej honom
bringa att vackla ett grand, fastän öfversållad med kastspjut.
Bröstet sig häfde, han andades kort, och svetten i strömmar
rann öfver hela hans kropp, och i rasande kampen ej andrum
skänktes ett ögonblick, utan nöden blef värre och värre.

Sångmör, sägen mig I, som bon i den höga Olympen,
huru det först kom eld i achaiernas toftade härskepp?

Hektor mot Ajas sprang plötsligen fram och mot lansen af
askträd
svängde sitt väldiga svärd och strax bakom glimmande spetsen
skaftet högg alldeles af, och den stympade lansen förgäfves
svingade Telamons son i sin hand, och långt ifrån skaftet
kopparspetsen föll ner och klingade doft emot marken.
Ajas på stund i sin manliga själ förstod med en rysning
gudarnes verk, och att ljungaren Zeus hans planer i striden
hade tillintetgjort och förunnade troerna segern,
och sig ur kasthåll drog, men troerna genast på skeppet
kastade eld, som sig blossande spred och var icke att släcka.

Så stod nu akterstammen i brand. Men den ädle Achilles
slog sig på låren af harm och talade så till Patroklos:

»Ädle Patroklos, till strids, du hästomtumlande hjälte!
ty ifrån skeppen jag re’n ser blossa förtärande elden.
Låt dem ej bränna dem upp och stånga oss vägen till undflykt.
Kläd dig i rustningen fort; jag själf går att krigarne samla.»

Sagdt, och Patroklos strax den strålande rustningen påtog.
Benen han omgaf först med de vackra och blänkande skenor,
dem han vid anklarna fäste ihop med spännen af silfver;
därpå han bröstet sig gärdade om med den snabbe Pelidens
konstutsirade brynja, som sken som en tindrande stjärna;
hängde om skuldrorna se’n det silfvernaglade svärdet,
hamrad t af koppar, och tog på sin arm den väldiga skölden
satte på kraftiga hufvudet fast den präktiga hjälmen,
smyckad med tagelbuske, som vildt nedsvajade ofvan,
fattade sist ett par spjut, som passade honom i handen.
Däremot rörde han ej Pelidens väldiga stridslans,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeoili/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free