- Project Runeberg -  Homeros' Iliad /
338

(1912) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugonde Sången. Gudarnes kamp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skola de icke det minsta bestå mot den snabbe Peliden.
Äfven tillförne de flyktade jämt, om de blott honom sågo;
nu, då han därtill harmas så vildt för sin stupade stridsbror,
räds jag, att muren han störtar omkull mot skickeisens vilja.»

Talade Kronos’ son och väckte förfärliga kampen.
Gudarne gåfvo till striden sig af, men med söndrade sinnen:
Hera gick hän till achaiernas skepp jämte Pallas Athene,
dit begaf sig jämväl jordskakaren starke Poseidon,
dit med sin klyftiga själ den välsignelsebringande Hermes,
äfven Hefaistos med dem i stoltserande lit på sin styrka
linkande följde, och brådt sig rörde de spinkiga benen.
Men till troernas folk gick Ares med fladdrande hjälmplym,
Foibos med svallande hår och Artemis, bågens gudinna,
Leto och Xanthos jämväl och den ljufligt leende Kypris.

Under det gudarne höllo sig än från de dödlige fjärran,
mäkta då yfdes achaiernas folk, sedan hjälten Achilles
hade sig visat igen, som från striderna hvilat så länge;
men allt troernas folk i lemmarna darrade häftigt,
då med förfäran de skådade nu den snabbe Peliden,
där han i rustningen sken, lik mannaförgörande Ares.
Dock, när sig gudarne blandade in i de dödliges vimmel,
rasade eggande Eris med makt, och Athene sitt härskri
höjde, och ömsom vid grafven hon stod tätt utanför vallen,
ömsom från hafvets brusande strand hennes ropande genljöd;
Ares på motsatt håll, lik svarta orkanen att skåda,
eggade troerna upp med sitt skri, än uppifrån borgen,
än invid Simois springande kring på Kallikolone.

Så de odödlige hetsade vildt de fientliga härar
samman och stodo ock själfva på väg att bekämpa hvarandra.
Med ett förfärande brak lät gudars och människors fader
rulla sin åska i skyn, allt medan därnere Poseidon
skakade jorden vid och bergens resliga tinnar.
Rundtorn skälfde då allt, det källbevattnade Idas
fötter och toppar och troernas stad och achaiernas flotta;
och under jorden blef skuggornas drott Aidoneus förfärad
och sprang från tronen skrikande upp i sin ångest, att jorden
öfver hans hufvud nu skulle bli bräckt af den starke Poseidon,
och att för gudar och dödlige män blefve synlig hans boning,
unken och rysansvärd och för gudarne själfva en fasa.
Sådant ett buller det var, då de evige möttes i striden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeoili/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free