Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugonde Sången. Gudarnes kamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ty det ju heter onf dig, att af dottern till Zeus Afrodite
föddes du, medan Achilles är född af en ringare moder:
dotter den ena till Zeus, hafsåldringens dotter den andra.
Därför grip käckt honom an med ditt spjut och låt dig för all del
icke af pockande ord eller hqtelser skrämma tillbaka.»
Sagdt, och ett flammande mod hos skarornas herde han ingöt.
Fram från de främste han steg i sin blänkande rustning af
koppar.
Icke dock osedd alis af den liljearmade Hera
trädde Anchises’ son mot Peiiden i klämparnes vimmel,
utan hon kallade gudarne fram omkring sig och talte:
»Öfvervägen I två, Poseidon och Pallas Athene,
uti ert sinne nu väl, hvad slut månde blifva på detta.
Där går Aeneas fram i sin blänkande rustning af koppar
rakt mot Peliden till kamp och är eggad af Foibos Apollo.
Låtom oss själfva, välan, som vi stå, honom drifva tillbaka,
eller må jämväl någon af oss nu gå hän till Achilles
och honom fylla med kraft och låta ej mod honom fattas,
att han må veta och se, att af himmelens ypperste gudar
älskad han är, och att de däremot van mäktiga är o,
som ha för vana att troernas folk beskärma i kriget.
Alla vi kommo ju ner från Olympen att här uti striden
blanda oss in, för att ingenting ondt må från troerna hjälten
drabba i dag, men se’n må han lida, hvad skickeisen spunnit
in i hans lefnadstråd, i den stunden han föddes af modern.
Men om en gudomsröst för Achilles ej detta förkunnar,
skall han betagas af skräck, då en gud honom möter i striden,
därför att fruktansvärd för en dödlig är gudarnes åsyn.»
Henne svarade då jordskåkaren starke Poseidon:
»Hera, förirra dig icke så där, ty det höfves dig icke.
Mig åtminstone likar det ej, att vi, som i välde
äro de yppersta, hetsa till strid de öfrige gudar.
Nej, låt oss hellre då själfva gå hän och uppå en kulle
sätta oss litet ifrån; och de dödlige striden må sköta.
Bryter dock Arcs i fäktningen in eller Foibos Apollo,
eller de hindra Achilles och ej honom unna att strida,
då skola också vi själfva på stund i den hetsiga kampen
storma emot dem, och fort vill jag tro, skola striden de lemna
och till Olympen fly hem till de öfriga gudarnes samkväm,
tvungna tillbaka med våld af vår öfvermäktiga handkraft.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
