- Project Runeberg -  Homeros' Iliad /
341

(1912) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugonde Sången. Gudarnes kamp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sade, och därmed i spetsen han gick, svartlockige guden,
följd af de andra, åstad till den högt uppkastade tingvall,
som var åt Herakles byggd af troernas folk och Athene,
för att han dit skulle fly och för hafsvidundret sig rädda,
kvar gång det störtade fram och dref hjälten från stranden till

slätten.

Där jordskakaren satte sig ner och de öfrige gudar

och sig en ogenomtränglig sky kring axlarna höljde;

men motsides de andra på brynet af Kallikolone

satte sig, Foibos, kring dig och kring stadsförhärjaren Ares.

Sålunda sutto de där uppå hvarsin sida och anslag

hvälfde, men tvekade dock att den smärteförvållande striden

själfva begynna; men Zeus satt befallande högst på Olympos.

Slätten blef alldeles full af kämpar och krigarevagnar,
rundtorn af koppar den sken, och af stegen dånade jorden
under falangernas marsch. Men tvänne de ypperste kämpar
möttes i härarnas mellanrum med en brinnande stridslust,
hjälten Aeneas, Anchises’ son, och den ädle Achules.
Först gick Aeneas hotande fram; på den väldiga hjälmen
nickade busken, och skölden, sitt värn i den stormande striden,
höll han för bröstet fram, och kopparlansen han svängde.
Och ifrån motsatt sida sprang fram till hans möte Peliden,.
mordiska lejonet lik, när från bygden karlarna mangrant
nalkas att taga dess lif; till en början ej aktande faran,
går det sin vanliga gång, men när en af de unge med spjutet
träffat, då drar det ihop sig till språng, och dess gapande käftar
fraggas, och stönanden gå ur dess bröst ifrån modiga hjärtat,
medan med svansen det piskar och slår sina sidor och länder,
allt för att hetsa dess mera sig själf till den mördande striden,
tills det omsider far rasande an med gnistrande ögon
för att förgöra en man eller själf mot spjuten förblöda:
sålunda drefs af sitt manliga mod och sitt hjärta Achules
framåt till mördande kamp mot den oförsagde Aeneas.
Men när de skyndande fram hade hunnit hvarandra helt nära,
talade först af de två snabbfotade hjälten Achules:

»Hvarför trädde du ända hit fram ifrån mängden, Aeneas,
gången så långt? Förvisso mot mig är du lysten att kämpa
uti det hopp, att en dag få bland hästomtumlande troer
Friamos’ spira i hand. Men om ock du mig lyckades fälla,
aldrig fördenskull åt dig ger Friamos konungaspiran;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeoili/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free