- Project Runeberg -  Homeros' Iliad /
380

(1912) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjuguandra Sången. Hektors död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kvar i ditt hus, och en jollrande pilt är allenast ju ännu
sonen, som du och jag, vi olycksaliga, födde.
Aldrig skall honom du hugna som död eller hugnas af honom.
Ty om han också blir frälst i det grymma achajiska kriget,
skola dock sorger och nöd honom följa i kommande dagar,
därför att främmande män skola honom beröfva hans arfjord.
Mister sin fader en pilt, är hans ungdomshurtighet borta,
hufvudet håller han sänkt och kinderna vätas af tårar.
Nödställd söker han upp sin faders vänner vid gillet,
fattad i manteln bedjande en och i rocken en annan;
kanske då ömkar sig en och ger honom flyktigt ur bägarn
bara så mycket, som fuktar hans läpp, men fuktar ej gommen;
men kanske också en pilt, som har fader och moder i lifvet,
honom förjagar från gillet med slag och med skymfliga hånsord:
»Laga dig bort härifrån! Din fader ej finnes i laget».
Gråtande vänder då gossen igen till änkan, sin moder —
tänk, vår Astyanax, han som förut i knät på sin fader
skiraste märgen åt och det möraste köttet af fåren
bch, när han sömnig blef och slutade upp med att leka,
sof i sin ammas famn så roligt i präktiga sängen
uppå den mjukaste bädd, af lycksalighet full i sitt hjärta.
Nu skall i stället han lida så ondt, då han mistat sin fader,
älskade pilten, den tro erna jämt för Astyanax kalla,
efter du ensam var den, som värnade portar och ringmur.
Nu skall du själf vid achaiernas skepp, från föräldrarna fjärran,
ätas af vimlande maskar, när först sig hundarna mättat,
liggande naken, och dock i ditt hus finns det kläder af linne,
fina och vackra och väfda med konst af kvinnornas händer.
Men jag förbränna dem vill allesammans i flammande elden;
intet de gagna ju dig, ty aldrig i dem skall du hvila;
men må de öka ditt lof bland troer och troiskor alla.»
Gråtande talte hon så, och kvinnorna suckade rundtorn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeoili/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free