- Project Runeberg -  Homeros' Iliad /
383

(1912) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugutredje Sången. Kämpaspel vid Patroklos' likfärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

trädde till honom vålnaden fram af den arme Patroklos,
alldeles lik honom själf till storlek och strålande ögon
och uti stämman jämväl och klädd i hans vanliga kläder.
Stilla vid hufvudgärden den stod och talte och sade:

»Sofver du, Peleus’ son? Och mig har du redan förgätit?
Åldrig du glömde mig under mitt lif, men den döde du glömmer.
Skynda att jorda mitt lik, jag vill in genom porten i Hades!
Andarna drifva mig bort, de hädansomnades skuggor,
och de ej låta mig än öfver floden sälla mig till dem,
utan jag irrar omkring framför väldiga porten till Hades.
Räck mig nu handen jämväl i min jämmer, ty aldrig jag mera
kommer från Hades igen, så snart I förunnat mig bålet.
Aldrig mera vi två skola lefvande sitta och rådslå,
skilda från vännernas krets, ty redan den rysliga döden
slukade mig i sitt svalg, som jag hemföll åt, när jag föddes,
och för dig själf är bestämdt, du gudalike Achilles,
att invid frejdade troernas mur skall du finna din bane.
Ett vill jag lägga på hjärtat dig än, om du ville mig lyda:
lägg mina ben uti graf ej skilda från dina, Achilles,
utan tillsammans med dem, såsom förr vi bägge tillsammans
fostrades hemma hos er, då Menoitios fört mig från Opus,
ännu en pilt, till ert hus för det olycksaliga dråpet,
som jag begick på den dag, då Amfidamas’ son jag ihjälslog,
utan beråd eller vett, men vid tärningsspelet förifrad.
Då tog mig upp i sitt hus vagnskämpen den frejdade Peleus,
fostrade kärligt mig upp och korade mig till din stridsbror.
Sålunda ock våra ben uti samma urna må gömmas,
amforan sköna af guld, som din vördade moder dig skänkte.»

Honom svarade då snabbfotade hjälten Achilles:
»Hvarför är hit du kommen till mig, o dyraste hufvud,
och har allt detta på hjärtat mig lagt? Ack jag, må du veta,
allt fullgöra ju vill och lyda hvarenda din önskan.
Men träd närmare hit, för att famna vi måtte hvarandra,
om det blir aldrig så kort, och lätta vårt hjärta med klagan.»

Längtande talte han så och sträckte fram armarna ifrigt
intet han famnade dock; som en dröm sjönk skuggan i jorden
ner med ett hvisslande ljud; och häpen Achilles då uppfor,
händerna samman han slog och talade klagande orden:

»Gudar, så finnes i sanning ju än därnere i Hades
dock ett slags själ och gestalt, men de sakna det verkliga lifvet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeoili/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free