Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugutredje Sången. Kämpaspel vid Patroklos' likfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och jag dem tydligen såg omkring målet vara de första;
nu kan jag ingenstädes dem se, hur mycket jag också
spejande blickar omkring öfverallt kring troiska slätten.
Kanske den körande tömmarna släppt och kunde ej sedan
styra kring målet rätt och lyckades icke i svängen.
Då har han splittrat sin vagn, kan jag tro, och har fallit i
marken,
under det stoen skenat sin väg med förvildade sinnen.
Resen er upp och spanenl I med, ty jag själf kan ej riktigt
känna den kommande mannen igen, men han tycks mig aitoler
vara till börden och härskande drott öfver folket i Aigos,
hästbetvingaren Tydeus’ son, Diomedes den starke.»
Hånande svarte Oileus’ son, snabbfotade Ajas:
»Snacka i förtid ej, da Idomeneus! Borta i fjärran
löpa på slätten den vida ju än flinkhofvade stoen.
Hvarken du är i argivernas här bland de alldeles yngste,
heller ej blickar det ut ur ditt hufvud de skarpaste ögon,
men du beständigt pladdrai ändå, fast det höfves dig icke
komma med pladder och snack, då ju klokare finnas tillstädes.
Alldeles samma hästar som förr äro ännu de främste,
hjälten Eumelos’ ston, och han själf står med tömmen i handen.»
Honom svarade vred den kretensiske drotten och sade:
»Ajas, i kif och i smädelser främst, men i allting för resten
dugande ej bland argiverna stort med ditt afvoga sinne,
låt oss slå vad då, välan, om en trefot eller kittel,
och låt oss välja till domare ut Agamemnon Atriden
om hvilket spann som är främst; att du måtte bli vis af
förlusten.»
Sagdt; men Oileus’ son, snabbfotade Ajas, i blinken
rusade vredgad upp för att gifva ett bitande gensvar,
och däi skulle väl trätan för dem långt vidare skridit,
om ej Achilles själf hade rest sig och tagit till orda:
»Byten nu vidare ej så förbittrade ord med hvarandra,
Ajas och tappre Idomeneus du, ty det passar sig icke.
Harmas I skullen ju själfva på dem, som så sig betedde.
Blifven i kretsen sittande lugnt och med blickarna följen
hästarnas löpning. De själfva ju snart i sin ifver att segra
komma nu sprängande hit, och då skall enhvar kunna skönja,
hvilket argiviskt spann som är främst, och hvilket det andra.»
Sagdt. Men Tydiden i jagande fart dem nalkades hastigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
