- Project Runeberg -  Homeros' Iliad /
407

(1912) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugufjärde Sången. Hektors utlösning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hera, var icke så fnysande vred på de salige gudar!

Samma ej bägges ära ju är, men Hektor var också

gudarne hjärtligen kär framför dödliga alla i Troja.

Så var han mig, ty han glömde mig ej med behagliga gåfvor.

Aldrig det fattades där på mitt altare rikliga offer

hvarken af vin eller fett, den gärd, som vi gudar bekomma.

Sökom ej undansticka likväl den mahhaftige Hektor;

aldrig det kunde dock hemligen ske för Achilles, ty modren

är honom oaflåtligen kring både nätter och dagar.

Utan om någon af gudarna hit ville kalla nu Thetis,

att jag må henne ge visaste råd, hur Achilles skall skänker

taga af Priamos mot och lemna så Hektor tillbaka.»

Sade. Då ilade bort vindfotade Iris med budet.
Midt mellan Imbros’ klippiga ö och det thrakiska Samos
sprang i det svarta hafvet hon ner, så att böljorna fräste,
därpå hon sjönk i en svindlande fart genom sväljande djupet
liksom ett sänke af bly, som på refvens svarfvade hornrör
kommer till glupande fiskarna ner och bringar dem döden.
Thetis i rymliga grottan hon fann, och kring henne de andra
hafsgudinnorna sutto i krets, men själf hon i midten
grät öfver frejdade sonens lott, som skulle för henne
fjärran från fädernejorden förgås i det bördiga Troja.
Trädde till henne då fram snabbfotade Iris och talte:

»Thetis, stå upp, ty Zeus i sin eviga vishet dig kallar!»
Henne då svarte gudinnan, den silfverfotade Thetis:

»Hvi har mig kallat den öfverste gud? Jag blyges att träda
uti de saligas krets, ty min själ har oändliga sorger.
Dock, jag vill komma, och intet hans ord skall bli talaidt

förgäfves.»

Sade den höga gudinnan till svar och i dunklaste slöja
svepte sig in, och en svartare skrud vardt aldrig befunnen.
Därpå hon gaf sig på väg, och den vindsnabbt ilande Iris
vandrade före, och vågen på haf sig skilde omkring dem;
foten de satte på strand och ilade uppåt till himlen.
Där vidtskådaren Zeus de funno, och samlade mangrant
sutto kring honom i krets de evärdlige, salige gudar.
Ned hon sig satte hos Zous, och Athene sin plats henne

afstod,

Hera den sköna pokalen af guld henne räckte i handen,
talande vänliga ord, och hon drack och den lemnade åter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 13:26:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/homeoili/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free