Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hörbergs Lefwerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon rådde mig, att gå frimodeligen fram,
underkasta mig den swårigheten att hålla till godo en
hop allwarsamma bannor, och sedan fullfölja min
tjenst. Men jag war icke säker, att saken så skulle
aflöpa. Den beskedliga pigan hade werkeligen
medömkan med mig, tröstade mig och med tårar
gaf mig sin mat, som hon skolat hafwa till
middagen uti skogsängen, der hon skulle räfsa hö om
dagen.
Något djerfware likwäl af pigans tal, gick jag
till gården, och war mest i begrepp, att wisa mig
för alla likasom förut. Men som ingen war hemma
och jag kom obehindrad till mina kläder, hängde
jag den tomma wallhjonswäskan på sitt ställe, samt
band ihop den ena ändan af en skjorta och lade
det öfriga af min egendom deruti; min gamla viol
och mitt wallhorn tog jag ock med mig, och
gick så hem till Föräldrarna. Wallhornet wille jag
hafwa, emedan det war så gjordt, att jag kunde
blåsa åtskilliga små stycken derpå efter musikens
reglor; jag kunde temmeligen nära göra en
löpning till halfannan octav.
Nu kom jag hem, en wäg af en och en half mil;
men tordes icke säga Föräldrarna förloppet, utan
sade mig hafwa fått frihet för twå dagar. Mina
saker hade jag gömt i skogen nära torpet, wid den
wäg jag sedan ärnade taga.
Men då dessa dagar woro förbi, wille min saliga
Moder fägna mig med sin närwarelse det längsta
hon kunde; jemte något annat ärende, följde hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
