Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hörbergs Lefwerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
frid så länge, tilldess han kände sig bättre. — Jag
tror, sade jag, att jag kan med säkerhet uträkna
hwaraf sjukdomen härrör; emellertid bjuder jag
dig farwäl! Det torde hända wi ej råkas mer. —
Och jag gick min wäg ifrån honom.
Nu såg det åter wäl ut för mig: icke ägde jag
något enda runstycke i penningar; kringfluten af
watten, att jag icke kunde till fots komma till
Stockholm; icke heller mina målningar hade jag
till hands, att utbjuda till salu. Jag gjorde en
promenad i denna belägenhet, ifrån China genom den
präktiga Kongl. Lustgården och förbi Slottet
der-städes. Men all dess herrlighet kunde icke tillfrids
-ställa mitt brydda sinne. Det hade icke den
wer-kan på mig, som dagen förut. (Jag får dock
nämna, att Deras Kongl. Majestäter woro då på
Drottningholm) .
Jag uppsöker de landsmän wid Stallet, som jag
war i sällskap med aftonen förut; upptäcker min
belägenhet, beder om en plåts penningar till låns
och lofwar rigtigt öfwersända dem tillbaka ifrån
Småland, "ty dessförinnan ser jag ingen möjlighet;
så och så har Mejerström narrat mig." — Ja,
swarade de mig, det är honom likt; han har narrat oss.
Men du är föga hulpen med en plåt; du skall få
mera, om du will. — Nej! jag will ej låna mera,
emedan det är osäkert när jag kan återbetala dem.
— se här har du efter begäran! sade Sandberg
(den andre hette S u n d 1 i n g); och begge bjödo
mig bort på frukost, som jag gerna emottog. Glad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
