Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig till att dela herraväldet på gården med
inkräk-terskan.
Hästen fick maka åt sig; kon krävde plats.
Stallet blev mindre, spiltorna stodo till hälften
tomma; ladan däremot sträckte ut sig med dubbla
eller tredubbla antalet bås. De hederliga
gammaldagskorna av inhemsk skånsk ras, små och
rödbrokiga, trängdes undan till den halvmörka, obemärkta
ändan av ladan; och i de främsta och finaste båsen
vräkte sig främmande, stora, tunga, svartbrokiga
köpstakor, som fingo all beundran och hela äran.
När Draga eller Hjälma skänkt gården en kalv,
som liknade modern, kunde den vara så stor och
så grann som helst; det blev ändock bara sura
miner och föraktligt grin och en axelryckning, —
»den kalven lönar det sig ej att lägga till». 1 stället
körde man ända ner till Dybeck eller opp till
Näsbyholm och kom tillbaka med en svart eller
svartbrokig kounge, som installerades i kalvhuset,
som om det vore en prins eller en prinsessa, —
i all synnerhet om han eller hon var svart över
hela kroppen och blott hade en vit fläck runt kring
ena ögat. Och yngste sonen måste nu två gånger
om dagen, morgon och middag, spänna den äldsta,
lösmagade, värkstinna märren för gumpakärran och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
