Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sist icke mer kunde uthärda det upprörande
skådespelet.
Tull, tull, tull — gick det hänförda ropet över
det suckande landet; tull i den betryckta
modernäringens namn; och junkrar, högre ämbetsmän i
Malmö och akademiska professorer från Lund lade
beslag på det allt mer förfallna tidningsrucklet vid
Isak Slaktaregatan, där eländet omsider stigit till
den ytterliga grad, att de två minsta sättarpojkarne
och ett frivilligt, ambulatoriskt reporterbiträde var
lördag förmiddag måste trava staden runt, för att
— ofta förgäves — söka uppdriva så pass mycket
annonspengar, att personalen kunde utfå sin
veckolön. Till sist höllo herrarne, militär och präst, svärd
och bibel, stort möte på Kramer med opulent
stiftelsemiddag, där det beslöts inköpa tryckeriet för en
spottstyver, varvid tidningen själv följde med i köpet
såsom en bunke värdelös makulatur. En professor
från Lund, de svenska latinskolpojkarnes mest
fruktade maturitetsexamenskuggare, blev förste redaktör,
bondsonen från Landskrona såsom tullidéns martyr
andre och en medlem av studentkårens
rolighets-utskott, son till en adlig präst, tredje redaktör i det
nya strängt protektionistiska och uitrakonservativa
bladet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
