Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det gamla riddarröfvarnästet Blonay, hvars massiva
torn ännu håller utkik öfver nejden som ett stycke
skum medeltid, men der dock nu murgrönan klänger
frodigt öfver den grå stenen. Man drack mjölk, gul
och fet af fjellgräset, i köksstugan af en bondgård,
eller landets eget gula, syrliga vin utanför ett
värdshus; och när man stigit ned igen utför vägen till
La Tour och åter satt hemma hos sig, der lampan
var tänd och kvällsbordet dukadt, blef den
kroppsliga trötthet, han kände, till ett själsligt vemod, det
hemtrefna välbehagets vegetativa drömmeri, i hvilket
man är så lycklig och känner sig så god och sveper
sig och de andra in.
Men dessa utflygter voro undantag från det
vanliga lefnadsviset. Veckor igenom förrunno dagarne
för dem, utan att gallerporten ut till vägen öppnade
sig. Solen gick upp och gick ned igen, utan att han
visste, hvar hela den långa dagen blifvit af; den
smalt med alla sina små tilldragelser samman i hans
själ till en enda obestämd förnimmelse af solvärme
och grön svalka, hvilken fylde honom allra starkast,
när han blifvit ensam med sig sjelf på kvällen och
hela huset stod stilla omkring honom. Med den sof
han in; och medan allt det andra hos honom låg i
sömne, var den allena det lefvande, som formade
hans drömmar. Och det var med den, han nästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
