- Project Runeberg -  Vägen till Lifvet /
29

(1896) [MARC] [MARC] Author: Ola Hansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfver i ett styng, det styng, som han så ofta känt,
som han icke förstod, men som om han gjorde något
orätt. Hans längtan ville flyga efter den bortilande
båten, men den kunde liksom icke lyfta vingarne.
Han kände sig tung och jordbunden som den tama
husfågeln; och något bittert kom opp i honom. Men
efter kom ångern, — och en bred flod af ömhet,
som sköljde det bort alltsammans. Och tillbaka blef
till sist en bottensats af smärta, af en vild och sår
smärta.

Äfven mademoiselie Claire satt och såg efter
båten, som försvann bakom nästa udde.

«Måtte ni få många nya goda intryck på er
resa,» sade hon.

Det blef sagdt lugnt; och det var banala ord.
Men det är icke derpå, det vid sådana tillfällen
kommer an. Som hon sade dem, hvirflade de ett kaos
af känslor upp i honom, hvilket blef honom
öfver-mäktigt. Han kämpade en stund med allt som bröt
sig inne i honom; med ens föll det alltsammans och
lade sig, såsom hafvets brottsjöar i en skyddad vik;
och hans hela våsen löstes upp i en stor, djup, jemn
innerlighet.

«Jag har ju redan fått allt hvad jag kan få,»
sade han stilla. «Jag har ju fått mer än sjelfva
lifvet.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:59:51 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hovagtlif/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free