- Project Runeberg -  Vägen till Lifvet /
36

(1896) [MARC] [MARC] Author: Ola Hansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

V.

Många år äro gångna; och han är stadd på sin
bröllopsresa. Han har med sin unga hustru slagit sig
ned i Montreux för att tillbringa några af de vackra
höstdagarne vid Lac Leman och sedan, när vintern
komme, draga vidare söderut, der sommaren varar
året rundt.

Som han går der omkring, dag efter dag med
samma landskap om sig, bryta sig minnen fram, hvilka
han trott vara döda, — bryta sig fram i hans själ,
såsom en skrift med sympatiskt bläck i solljuset. I hans
inre står, med tydligare konturer och bjertare färger
för hvar dag som går, samma landskap som han har
der utom sig, •— samma landskap och dock ett annat,
samma landskap men såsom en återuppstånden
erinring. Och för hvar dag som går, bli de allt mera
till ett, naturbilden derute och minnesbilden derinne;
till sist smälta de samman för honom, — och det
är minnesbilden, som han går rundt i. Det gamla
minnet har tagit makten och sugit den nuvarande
verkligheten upp i sig.

Och något, som aldrig helt försvunnit ur honom,
utan alltid legat der i honom som ett sår midt i hans
själ, hvilket ständigt bryter upp igen, och som en
ömmande svulst i hans väsen, hvilken aldrig helt kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:59:51 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hovagtlif/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free