Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvarför skuld? Hvad är skuld? Lifvet har runnit
ut ur mig; det är alit, — allt hvad jag vet. Ni
har tagit, som jag har gifvit, — det låg alltsammans
djupare än att man kan tala om skuld. Kan man
ens tala om kärlek? Då var det en kärlek, som
hade sina källor i större djup än blott i min egen
varelse. Älskade ni mig? älskade jag er? Kan ni
svara på det? Jag kan det inte. Jag vet blott ett,
att från det ögonblick, då ni kom ned och jag mötte
er derinne i korridoren och tog er hand, — från
det ögonblicket kände jag som en sluss öppna sig i
mig, och jag drogs och sögs sjelf in mot er i
malströmmen af den varma kraft, som gick från mig till
er. Och då ni reste, dä förnam jag, att den helsa,
hvarmed ni reste, det var mitt eget lif, som jag mist.
Och då ni skref, att ni måste fara hem utan att
komma tillbaka hit om, då kände jag mig så matt,
som om man tappat ur mig mitt halfva blod; och
jag visste, att hvad som öppnat sig i mig aldrig
mera skulle kunna täppas till igen och att hvad som
var kvar i mig, det var dömdt att äfven det rinna ut,
till ingen nytta och till sista droppen, tills jag stod
der som den tomma form jag är.»
Hennes ögon stå stora och vidöppna ut i
naturen, och något tändes derinne, som det gnistrande
eldspelet han mins så väl. Och upp i det hvita,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
