- Project Runeberg -  Vägen till Lifvet /
72

(1896) [MARC] [MARC] Author: Ola Hansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

modern sof derborta vid andra väggen. Modern
kastade sig af och an; med ens blef det stilla
derborta, som om hon låge och höile andan och
lyssnade.

«Mathilda!»

«Ja, mor.»

«Jag tycker, det kör.»

«Det är bara som 1 tycker, mor, I har bara
drömt. Sof igen, mor. Der ar ingenting att höra.

Men när så modern sof sin oroliga sömn igen
och en stund gått och hon sjelf legat der och lyssnat,
hörde hon tydligt det köra långt borta. Hon spände
hvarje nerv i sig till att lyssna, icke blott örats: det
var deras vagn, hon kände igen ljudet af dess
rullande på en half fjerdingsvägs afstånd. Nu kom den
uppför backen, Brönningebacken; nu bar det utför;
in i Hannarps by, med ett särskildt ljud framför
husen och ett särskildt, då den passerade
öppningarna mellan dem; — fram om sista huset, — in på
byvägen, — i alléen redan, — gårdshundarne satte
i att skälla, tjöto och skälde, — närmare och
närmare, — jesus kristus, det måtte gå i sträck, —
ännu på den grusade vägen, men i nästa ögonblick
måste den rulla in på stenläggningen, —- nu, nu, hon
krympte sig dervid, — en pisksmäll, ett skramlande
af hästhofvar och vagnshjul, — plötsligt stilla, och så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:59:51 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hovagtlif/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free