- Project Runeberg -  Vägen till Lifvet /
83

(1896) [MARC] [MARC] Author: Ola Hansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig så ensam, hemlös och öfvergifven, att hon var
nära att brista i gråt. Allt liksom slocknade
omkring henne; och en bitter leda vid menniskorna
och pratet grep henne så, att hon kände lust att
resa sig och gå bort, gå ut och bli ensam, och gråta.

De hade på hemfärden nått till midt emellan de
begge byarna, då de i det starka månskenet
varse-blefvo en enspannsgigg närma sig dem i stark fart
långt ute å den raka, släta vägen. Hon hade genast,
på långt håll, känt igen, hvem det var; men brodern
först, då de båda vagnarne voro nästan midt
framför hvarandra. Han höll hästarne in med ett tvärt
ryck, den mötande gjorde detsamma, och de båda
åkdonen höllo sida om sida.

«God afton, herr ingeniör!»

Den tilltalade böjde sig fram, som för att se
bättre.

«Ah, jag höll på att inte känna igen. God
afton. God afton, fröken.»

«Jag har varit i Brönninge, till gilles, ingeniören
vet. Jag ville också gerna talat om vår sak. När
kan jag vänta, ingeniören kommer till oss i Hannarp ?
Der är ju också rätt mycket att göra.»

Den andre satt en stund och öfvervägde.

«Ja, senast om två veckor.»

«Så. Det är ju utmärkt. Törs jag be ingeni-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:59:51 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hovagtlif/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free