Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grenar. Hon vandrade upp och ned å golfvet, med
hastiga steg och nervösa åtbörder, i en otålig
förnimmelse af att hon måste gripa något som irrade
omkring henne. Plötsligt kom det för henne, att
hon måste ha länge vankat så der upp och ned;
hon märkte med ens nattkylan, stängde fönstret,
klädde brådskande af sig, släckte ljuset och gick till
sängs.
Hon låg med vidöppna ögon och lyssnade ut i
mörkret; hon visste icke hvarför, men hon andades
icke och kunde icke rycka sig ur denna underliga
lamhet, ehuru det pinade henne. Hon låg och
lyssnade; det var bara hennes hjerta som hördes, och
takdroppet. Småningom fick detta sista ljud öfverhand,
och det monotona, söfvande plaskandet gled in i allt
det spända och skälfvande samt löste det upp i sin
mjuka värme. Hon sjönk hän i detta tillstånd, som
hvarken är sömn eller vaka, ligger rnidt emellan
medvetenhet och medvetslöshet, och i hvilket nerverna
ännu lefva, allena . . .
Tills hon med ens fann sig ligga yrvaken, med
klara, skarpa sinnen. Hon hade tydligt hört det,
hört det med sina egna kroppsliga öron, en stämma,
hon kunde icke säga hvems — den var känd och
likväl icke såsom af någon bestämd person —, men
i alla fall stämman af en menniska. Den hade tyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
