Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
langt bortom hvarje rum, att jag -— i stället för att
vända mig om och följa riktningen af hennes blick
— följde utmed densamma bakåt, tillbaka in i hennes
ögon. Det fans i dem inte så mycket som en
skuggning kvar af den färg, som är uttrycket, själen; det
var som om denna förlorat sig någonstädes, ute i
vidderna hinsides allt rum eller nere i det svarta
halet inunder allt lif, och som om blicken mekaniskt
blifvit stående i den riktning, hvan den upphört att
vara lefvande. Blott en enda gäng lyckades jag vrida
denna stelvordna blick in mot mig, in i min egen;
och det var de ögon, jag dä såg, som sedan skulle
följa mig genom åren, mängen gång vara borta länge,
men alltid komma igen. Det var den verkliga
Ursulas stora blågrå ögon, och deras pupiller vidöppnade
sig alldeles som förr, och slöto sig omkring en; men
det var icke som då kvinnan, som man dervid
försjönk i med den samlade brånaden af oöfverskådliga
följder af lif; utan inne i dessa ögon var något annat,
det som red mig som en mara ned genom åren och
förföljde mig som en gåta: — en skum afglans af det
svarta nirvana, hvilket ligger bakom och under allt
lif, hvarur allt lif framgått och hvari allt lif skall
uppslukas igen och bli borta, — ett flägtande med
vingen af den stora svarta fågeln af Lif och Död, som
uppäter sina egna ungar ....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
