Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Morgonen derpa sitter jag pa taget som går
söderut. Jag flyger ned genom Nordtysklands slätter
och tvärs igenom Midttysklands berg, och låter mig
så rent mekaniskt föras bort, likgiltigt hvart, så utan
tanke och utan syn, att när tåget fram mot
solnedgången brusar ned i Maindalen och slottstinnar ute i
fjerran varmblåa horisonter bringa mig det första budet
om gammal odling och sydländska dagrar, har jag från
hela den daglånga färden blott en enda bild: en dalgång
någonstädes i Thüringen, med gröna branter, en å i
bottnen, en bred rak chaussée utmed än, pä hvilken
en oxfora, samt midt i landskapet en liten bortgömd
by med hus af ett svart byggnadsämne.
Biljetten lyder pä München; men jag stiger af i
Nürnberg — enligt min egen rent personliga
tradition. Jag tager in på «Röda hanen», som gömmer
ett litet minne för mig med färg af mansken och
medeltid, finner der allt som det var den gången med
vida förstugor, lågt till löftet och lukt af gammalt
renligt bohag, och får samma rum som då, hvilket
äfvenledes är oförändradt, som om det stätt orördt
hela den långa mellantiden. När jag gjort toilett,
går jag ut för att fä tag i «Bratwurstglöcklein».
Klockan är ännu icke nio, men staden synes redan
ha gått till sängs; knappast en menniska på gatorna,
blott här och hvar ett svagt ljussken ur ett litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
