Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjertanskär, hvilken dröjer borta, något som en gång
varit mitt, men för så länge länge se’n . . .
Jag sitter stilla som en mus, och rör icke ett
finger, och håller andedrägten, tills det anstränger
mig, och lyssnar med hvarje nerv spänd . . . men så
tiger alltsammans med ens, är stumt. Jag stryker
mig med handen öfver ansigtet och ser mig omkring,
som om jag sökte ett eller annat som jag förlorat.
Stämningen är i ett nu som bortblåst; och inför mig
ligger det vida landskapet igen, det samma som förr,
men så slutet och uttryckslöst; och jag känner en
stor saknad i själen. —
I den börjande skymningen stiger jag ned utför
berget mot gården till, hvilken från denna höjd synes
ligga tätt vid sjön. Dörren till stallen står öppen,
och jag går den vägen in. Derinne sitter en af
poj-karne och mjölkar korna; och ett par af småbarnen
stå bredvid med glas i händerna och vänta på att få
dricka af den spenvarma mjölken. Jag blir också
stående: det käns så varmt, när man kommer direkt
in från den kalla kvällsskymningen, lyktan sprider ett
sådant hemtrefligt, obestämdt sken öfver korna i båsen
och fåren borta i fållan i hörnet, och luften är stark
af ammoniak. Samma stämning som nyss deroppe
griper mig, ännu djupare, ännu innerligare, —
stämningen af ett minne, som icke helt kan utlösas. Mor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
