Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fee
21
flammande norrskenen försatt i eld och lågor —
ingen, säger jag, skall kunna förgäta den storartade
och fängslande syn, som då erbjudes.
Sättet att färdas vintertid är förträffligt, både
för människor och djur. Snöplogningen underhålles
af vissa s. k. ploglag, hvilka, då första snön fallit,
ständigt äro på rörlig fot för att ej några trafik-
hinder må uppstå. De mest brukliga slädarna äro
de s. k. risslorna, hvilka äro synnerligen praktiska.
De äro låga och breda, fyllas med bö, hvarpå bredas
renhudar och fällar. På grund af deras stora ut-
rymme kan den resamde utsträcka sig i hela sin
längd och ligger i dessa lika förträffligt som i den
mest inbjudande säng. För att hästen ma vara så
ledig som möjligt framför släden, begagnas s. k.
rankdon (hvilket utgöres af en båge, som fastsnöres
vid lokorna på selen och genom sin elasticitet håller
slädstängerna från hästen, på samma gång som »sel-
tränas hållas lediga för att i minsta möjliga grad
besvära hästen vid springandet). Alltid köres en-
spänt af allmogen; skulle en herreman någon gång
komma körande i par, väcker han allmin förvåning.
Som fortskaffningsmedel användas ock med mycken
förkärlek skidor. Utför svindlande höjder ser man
t. 0. m. barn komma åkande, hvilka man knappast
skulle tro kunna gå för sig själfva. Under löpandet
på jämn mark begagnas alltid tva stafvar af unge-
fär en spatserkäpps längd och nedtill försedda med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
