Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE
hvilket täcker båda öronen. Folket är arbetsamt
och har af den karga jordmånen och det bistra
klimatet lärt sig att vara förnöjsamt med litet samt
att icke fälla modet. om barksmaken i brödet tager
ötverhanden. Sin hufvudsakliga utkomst tager det
om vintern genom tinnnerkörslor i skogarna för de
stora trävarnbolagen. NSkildt som det varit genom
ända till de sista årtiondena ytterst svåra komnmm-
nikationer från södra trakter, har det bibehållit
mycket af sin gedignaursprunglighet och sina gammal-
dags enkla seder och bruk men visar sig å andra
sidan ytterst gensträfvigt för nyare idéer, som pa
ett mera praktiskt sätt skulle kunna tillgodose deras
behot. De tillämpa och försvara hårdnackadt den
gamla utslitna frasen: »Har det gått i fars och far-
fars tid, behöfva vi ingen förändring.
Språket, liknande i mångt och mycket gamla
götiskan, är ytterst svårt att förstå; det är ordfat-
tigt och föga utveckladt. Vokalerna förbytas till
diftonger, som göra språket otydligt. Vid verbens
infinitiv uteslutes vanligen «a, så att t. ex. rida
uttalas »eid 0. s. v. — Hvem skulle väl ens ana,
hvad t. ex. följande meningar betyda: Je ha kimi
hejt å je jer ärne båo hinna til je doj; he jer vacker
natäuvr å folke jera arti. —
E anar gängj sku I fa hojv mair; je lut slänt
— je hållaa for landj. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
