- Project Runeberg -  Dikt och verklighet /
47

(1883) [MARC] Author: Rudolf Hjärne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Till naturen.[1]

Omnia mutantur, nihil interit.
Ovidius.

Natur, evigt alstrande kraft, tingens rot, verldarnas
sol, ständigt rörlig, vexlande i dina företeelser
ligger du på djupet alltid den samma.

Kaos rörde sig ur sitt intet vid din blick
tingens frön bräckte fram ur dess sköte och du
strödde dem kring dig i det oändliga, du, varandets
medelpunkt, lifvets förmåga, dagens ljus.

Se, grushögar som förbrända lager ur jordens
inelfvor stapplade öftrer hvarandra ! Vingårdar planteras
deruppå och försvinna. Phoenix, du förbränner
dig sjelf att uppstiga alltid ny, evigt den samma.


[1] Detta utbrott af en känsla, som i naturen såg en allt genomträngande
makt, förskrifver sig från den tid, då våra stora skalder från århundradets
början i det närmaste tystnat och endast tycktes lyssna efter ljudet från en
värdig efterträdare på kungatronen i diktens rike.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 6 09:54:09 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hrdiktverk/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free