Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långsamt höja sig i luften, speja och skräna
efter rof.
Mannen med lutan, det var sångaren, störtade
plötsligen upp. »Kom!» sade han till sin vän,
»ännu en dryck ur den klara källan! Dess ådror
ge Iif åt jorden och gå tillbaka till sitt ursprung,
morgonhafvet der borta. Yederqvickta skynda vi
sedan på vår oroliga farkost ut på det oändliga
hafvet. Jorden kan ej, vill ej förstå oss. Hon
lefver blott af materien. Hvad är andens, hvad
är sångens Iif för henne? Nej, broder, låtom oss
ila ned till stranden! Lika de besjungna svanorna
skola vi simma, dricka föryngring ur evighetens
hölja och strö kring oss sångens guld- och
silfverperlor, glimmande som morgondagg på
vårblommorna.»
»Du har tjusat mig med dina toner», svarade
vännen, »och jag följer dig från jord och tid. Din
sång är djup och rik. Han har fört mig från
den första, dunkla känslan, aningen, till vetandets
åskådning och klarhet. Jag trodde, nu vet jag,
hvad jag trodde. Det är, som vore jag vid målet.
En dryck till, säger du. Ja, kom, låtom oss skynda!
Odödligheten dricker jag ur den evigt klara,
strömmande källan.»
Och de lutade sig ned och drucko.
»Nu», fortfor vännen med flammande blickar,
»ha vi druckit mod, kraft, helsa och evig ungdom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
