- Project Runeberg -  Dikt och verklighet /
95

(1883) [MARC] Author: Rudolf Hjärne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Som ädelstenar lysa de på skölden,
som ärofullt betäcker Sveas barm.
Ack, iör de lefvande hvad är ej minnet!
Ett folk, som varit stort och glömmer det
och handlar smått, är dömdt till undergång.
Den tanken brände i min själ som eld.

Då brusade en orgelton, snart fler,
och sången stämdes, tog så själen fatt
och flög på starka vingar upp mot hvalfven.
Men hur jag flög, jag nådde ej dit upp,
ty templet syntes växa jämt och slöt
snart jorden in och tid och evighet.
Och hvalfven blånade till himmel, ljusen
uppflammade och blefvo klara stjernor.
Då remnade den djupa skyn och — se! —
en ande, stor, med blickar underbara
och djupare än någon mänskotanke
framstrålade allt mer och mer och slog
kraftfulla armar öfver jorden ut,
välsignande, men varnande tillika.
Nu allt blef ljus och sång. En helig rysning
igenombäfvade min själ. Jag tänkte:
»O, det är Gud, all verlden är hans tempel.
Hvad mänskohänder byggt är blott en bild,
en riuga afbild af det stora hela.»
Då tystna orgelns ljud och sången. Synen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 6 09:54:09 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hrdiktverk/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free