- Project Runeberg -  Dikt och verklighet /
128

(1883) [MARC] Author: Rudolf Hjärne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mäktigast är du likväl, när förrädisk du hviskar om kärlek.
        Aldrig på jorden en makt större än kärlekens var.
Oskuldsmördare, gå, sök skuldbelastad en fristad!
        Göm dig i doldaste vrå! Hämnaren träffar Jfg dock.» —
Mörk som af natten en bild våldsmannen svarade hånfullt:
        »Spara din tunga, jag skänker din visdom förakt.
Falsk är den jord dig bär och falskt är människoslägtet,
        brottslingen ärebekrönt stiger mot höjderna upp,
Dygden trampas till döds och lasten frodas på grafven.
        Hvad i en trolös verld skall du med hjerta, min vän?
Dämpa din eld och prisa din verld och Ief för minuten!
        Vis är den njutande man. Blif af ditt slägte ett barn!
Människa är jag som du, jag tjusats af diktade himlar.
        Oskuld, kärlek och dygd tjuste min brinnande själ.
Mannenjag såg, friboren han stod, stolt, reslig och kraftfull;
        men slafbunden han låg snart af det slemma begär.
Qvinnan jag trodde uppå; för mig hon lyste som helgon;
        flickan mig tjuste och knä böjde för ängelen jag.
Helgon qvinnan nog är och ängel blomstrande flickan;
        skada att helgonet dock hviskar som ängel en lögn.
Derför jag fläktar från glorian bort solhärmande skimret.
        Vore ej synd om en narr sveks af dess bländande sken?
Brinn, du dåre, för kärlek, som jag, Idindt tro på din flicka,
        tro, att hon älskar, som du, älskar dig troget och ömt.
Tro på din sällhet — hon flyr — snart väcks du ur gäckande drömmen,
        sträcker din famn — hon flyr, — lemnar åt qvalen sitt rum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 6 09:54:09 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hrdiktverk/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free