Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O, hvad fröjd för ett moderligt bröst att höra, hur värdigt
seger du vunnit och nu känner dig härdad och stark!
Pröfningens skola är hård och mången har fallit som offer.
Svaghet är mänsklig, men, ack, styrkan hon kommer från Gud.
Vare välsignad den man, som ädelt dig stödde i faran!
Kanske han sändes att bli stödet för kommande dar.
Prisa din lycka då, ty qvinnan är skapad för mannen,
mannen för qvinnan jämväl; kärleken gör dem till ett.
Ack, vi qvinnor känna det väl, ty oss fattas det något,
om ej lifvet och allt delas med oss af en man.
Mycket att säga jag har, snart ligger jag kanske förstummad.
Skynda dig derför, mitt barn, kom till din längtande mor!» —
Stridt likt sommarens regn ur ögat strömmade tårar,
när jag så plötsligt förnam, hvad jag knapt tänkt mig förut.
Skulle förlora jag nu, hvad kärast jag egde på jorden?
Lyckan, jag hoppats uppå, skulle hon klädas i sorg?
Fort jag ordnade allt, snart förs jag mot hemlandsbergen.
Mälarens bölja som jag tycktes orolig också.
Morgonen grydde alltre’n, då jag nådde den skuggade hyddan.
Der med ett glädjeskri sjönk jag i moderlig famn.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
