- Project Runeberg -  Dikt och verklighet /
170

(1883) [MARC] Author: Rudolf Hjärne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


R.: ja, hela min varelse uppröres af harm och nästan
bäfvan, när jag tänker pä, huru det går till i verlden. Vi
veta ju håda, hvad vi personligen erfarit? Huru annorlunda
kunde ej allt varit för oss, om vi från begynnelsen
blifvit rätt förstådda och behandlade! Och sådan har säkerligen
millioner människors lott varit! Hvad ha de blifvit
mot hvad de kunnat blifva, hvad ha de uträttat mot hvad
de kunnat uträtta? Huru mycket har ej vårt förblindade
slägte på sitt samvete!

A. (lugnande): ja, min vän, du kan ha rätt. Men man
skall väl ej förstöra sig sjelf genom en fruktlös harm?
Man får taga verlden sådan den är och lugna sig.

R.: nej, ser du, det är just det, som är falskt. Jag
älskar ej slappheten och den liknöjda overksamheten. Du
är qvinna och dömer mildt och fogligt, men jag är man
och vore ovärdig att vara det, om jag djupt kände mitt
slägtes olyckor och likväl uraktlät att belysa och förekomma
dem, så långt jag för min del förmår. Jag Mlle vara en
stormklocka, som ljöde så starkt öfver hela verlden, att jag
väckte de sofvande, så att de vid skenet af den sanna upplysningens
sol måtte se sig sjelfva och sina medmänniskor
rätt ärligt i ansigtet och derefter tänka och handla, som
sig hör, i sanningens tjenst.

A. (uppstigande): nej, nu, min bäste vän, är det tid för
mig att gå. Tack, emellertid för denna stund, liksom för
alla stunder, då du varit god mot mig, upplyst mig och
låtit mig blicka in i dig sjelf. Det är som började mer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 6 09:54:09 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hrdiktverk/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free