- Project Runeberg -  Dikt och verklighet /
198

(1883) [MARC] Author: Rudolf Hjärne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kanske kommer jag ej heller hit mer, ty du får snart gå,
hvart du vill, och då kommer du till mig.

R.: ja, min vän, det gör jag visst. Och då få vi
språka, som alltid, om hvad som ligger oss mest om hjertat:
dina anlag, din lycka, din framtid —

A. (afbryter leende): Och din —

R.: ack, hvad är väl den? Ett moln, hvari blixt och
åska dölja sig. — Nej, åter till dig, min vän! — Och så
får jag ibland höra en liten sång.

A. (räcker honom handen): Välkommen! Måtte vi då helst
få vara för oss sjelfva, ty det är roligast!

(De gå).

Scen 10.

R- (kommer åter in med A.): nå, hur befinner du dig nu?

A.: mycket bra. Luften der ute var så frisk och det
var så roligt att gå så der tyst och tänka och drömma,
då jag visste, hvem jag hade med mig.

R.: Och jag gjorde som du, ty jag ville ej störa dig.
Jag förestälde den tysta lyckan. Men hvad tänkte och
drömde du?

A. (ser på honom leende): jag vet inte.

R.: ja så! — Men nu är det tid, tror jag, att vi bege
oss till teatern.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 6 09:54:09 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hrdiktverk/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free