Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
I SCHWEIZ.
samma underbart sköna färd till Wäggis, så slutligen till
Luzern, hvarest jag nu, ganska trött, afslutar detta bref.
I morgon kl. 5 till Bern.
7.
Bern den 22 Maj 1866.
Det vackra Luzern eger ett lejon, som för en nordbo har
ett särskilt intresse, nemligen det af Thorwaldsen
modellerade, ur klippan uthuggna lejon, hvilket blifvit utfördt såsom
minnesvård öfver schweizergardet i Ludvig XVI:s tjenst,
hvar-af en så stor del fann döden vid den olycklige konungens
försvarande. Denna minnesvård har äfven genom sitt utmärkt
väl valda läge något högtidligt. En brant klippvägg,
omkring 4 å 500 fot i höjd, beklädd på alla sidor af lummig
löfskog, höjer sig öfver en halfcirkelformad vattendamm. Midt
på klippväggen är en temligen djup försänkning eller grotta,
af 44 fots bredd, hvari det döende schweizerlejonet hvilar.
uthugget ur sjelfva klippan, som här egt ett nog fast och
sammanhängande block, att göra konstverket möjligt.
Nedanför läsas namnen på det tappra och trogna gardets officerare,
jemte inskriften: ’“Helvetiorum fidei ac virtuti”. — Det ar
en storartad grafvård, högtidlig genom dess betydelse uch
genom den tysta, dystra plats, som omhägnar densamma.
Nära derintill synes en liten scliweizerhydda, sommarboning
för vaktaren, en gammal Schweizergardist från 1830 års
revolution, äfvensom en byggnad, hvari visas dels
Thorwald-sens modeller till det döende lejonet, dels några gamla vapen
äfvensom trädskulpturer från Schweiz’ högland, bland hvilka
många olika bilder af monumentet.
Dessa skulpturarbeten framträda uti Luzern i stor mängd
och bära vackra vittnesbörd om den höga ståndpunkt,
hvartill denna schweizer-industri — som väl må kallas
schweizer-konst — lyftat sig, och hvarpå man sedermera i Bern samt
å flera andra orter erhåller nya förvånande prof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
