Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
STATSFÖEFATTNING.
Basel och Schaffhausen samt Appenzell, och dessa bildade nu
”de tretton gamla orternas” edsförbund.
Under 1500-talets lopp anslöto sig till detta förbund
åtskilliga nya kantoner såsom allierade, nemligen S:t Gallen,
Graubündten, Wallis, Neufchatel, Genève, Basel och flera
mindre orter, hvarförutan Edsförbundet, genom dels eröfring,
dels köp, tillegnat sig såsom underdånighetsland Argau,
Thor-gau, Rhcinthal, m. fl. orter från dels tyska, dels italienska
sidan, af hvilka en och annan, såsom Mühlhausen och Rotweil,
sedermera gått förlorad.
Dessa förbund och dessa eröfringar äro förenade med en
kedja af strider, som utgöra lika många lysande blad i
republikens eller, rättare sagdt, republikernas historia.
Den fransyska revolutionen inverkade mäktigt äfven på
Schweiz. Det i många stater rådande aristokratiska
regeringssättet (patriciatet) störtades, och de underdåniga orterna
upplyftades till likaberättigade medlemmar i statsförbundet,
hvilket på samma gång ombildades till en enhetsstat, som
styrdes af ett direJctorium, stödt på en representation,
bestående af senaten och stora rådet. Det var den s. k. Hdvetiken,
hvilken dock stötte de särskilda staternas frihetskänsla eller
söndringslusta alltför mycket för hufvudet, för att kunna ega
länge bestånd. Efter fyra år (1798—1802) framkallade de
upprepade oroligheterna Napoleon I:s s. k. ”Mediationsakt”,
som innehöll en förmedling mellan enhets- och federativ-staten,
och hvarmed Schweiz erhöll några års lugn, dock köpt till
priset af stort beroende af den mäktige franske kejsaren.
Efter hans fall förändrade sig förhållandena åter, och en ny
ordning inträdde med Wiener-kongressen 1815, hvarigenom
kantonernas fulla sjelfständighet blef ännu en gång den
ledande grundsatsen. Bandet emellan de 22 kantonerna
utgjordes endast af en diplomatisk och militärisk öfverstyrelse,
grundad på en representation, som hade vexelvis sitt säte i de
tre hufvudorterna (Vororte) Bern, Zürich och Luzern, och
hvilken representantförsamling (”Tagsatzung”) allena förklarade
krig och slöt fred, ingick förbund och statsfördrag med
utlandet, utnämnde och återkallade gesandter samt organiserade
militärkontingenten och förfogade öfver densamma. Samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
