Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
STATSFÖRFATTNING.
hufvudmomenter. Edsförbundet blef derméd en verklig
för-bundsstat. Dermed inskränktes naturligtvis kantonernas
föregående suveränitet, i allt hvad det gemensamma angår. I allt
åter, som icke är förbundsangelägenhet, åtnjuter hvarje
kanton sin fria sjelfstyrelse och sjelfbestämmelserätt.
Sålunda har hvar och en af de 22 kantonerna sin
särskilta författning eller konstitution. Så äro dessa
statsförfattningar också ganska olika, om de ock alla ega den
gemensamma karakteren: att hela beslutande makten ligger hos
representantförsam ingen, som åt regeringen uppdragit
beslutens verkställighet. I några smärre stater är det primär
församlingen (såsom på våra kommunalstämmor eller fordna
allmänna rådstugor), som beslutar omedelbart öfver kantonens
angelägenheter. Till regeln uppställer hvarje kantons
författning samma trenne högsta myndigheter som edsförbundets,
nemligen:
1. Kantonens representantförsamling, gemenligen kallad
stora rådet eller kantonrådet:
2. Kantonalregeringen, gemenligen kallad regeringsrådet,
lilla rådet eller statsrådet, samt
3. Kantonal-domstolen.
Kantonalmaktens förhållande till de särskilta kommuner
(Gemeinde), som bilda kantonen, är ganska olika; i några,
såsom i Bern, råder ett starkt centralisationssystem; i andra,
såsom Appenzell och Graubiindten, äro kommunerna fullt
sjelf-ständiga delar af kantonen.
Kommunernas beslutanderätt inom de för densamma
fastställda gränser utöfvas af alla röstberättigade medlemmar på
kommunalstämman (eller kommunalförsamlingen); den
exekutiva makten tillhör antingen ett kommunalråd eller en enskild
föreståndare. Städerna ställa vid sidan af sina ”stadsråd”
ofta ett större råd (stadsfullmäktige).
Ordföranden i kommunal- eller stadsrådet heter än:
kom-munal-föreståndare, kommunal-president, kommunal-amman,
stadsrådspresident, än: borgmästare, hauptmann, konsole,
sin-daco (syndik) eller maire.
Mellan kommunen och kantonen ligger kretsen (der Bezirk),
som har ett område af ungefär samma folkmängd som våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
