- Project Runeberg -  Blomsterkonungen : Bilder ur Linnés lif /
26

(1879) [MARC] Author: Herman Sätherberg, Carl Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räddad genom en blomma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Strömmen der i hvirflar leker, svallar öfver qvarnens dam;
Men i närbelägna staden ock en annan ström går fram:
Det är skaran af de unga, ljusets kämpar. Fyris’ våg
Skådar ännu kämpastrider, speglar ännu segertåg.

Ingen Rolf nu sår på stranden Yrsas guld utur sitt horn;[1]
Men gråhårig visdom sitter der och sår sitt gyllne korn.
Ej åt dystra Asagudar blotas mer på fälten der;
Åt Apollo och Minerva offerlunden helgad är.

Utan strid dock ingen seger; kunskap har sin strid också:
Oförtröttad kraft det gäller, vill du segerlönen nå.
Mången svikit i den striden, mången modet fält och flytt
Från sin kamp vid nattens lampa, och sin bok mot plogen bytt.

Mången dock har profvet hållit, trotsat mödor utan mått,
Tills han genomkämpat striden och det sköna målet nått.
Sådan hjelte var Linnæus. Ingen möda honom var
Öfvermäktig. Eld i hjertat, stål i manlig håg han bar.

Fattig, utan stöd af andra, bröt han här sitt knappa bröd.
Vid sin bok och sina blommor glömde han sin djupa nöd.
Om hans skor ej sulor hade — stor sak, ingen det ju såg;[2]
Värre var med slitna rocken: armodet i dagen låg.

Väl han lärt sig att försaka, från sin späda barndoms dar.
Vekling var ej Carl Linnæus; han naturens son ju var.
Och ett år, i flit och vakor, utan knot han härdat ut —
Dock, när bågen späns för mycket, brister den likväl till slut.



[1] Svenska historien förtäljer att konung Rolf, då han förföljdes på
Fyris-slätten af konung Adil och dess kämpar, räddade sig genom att åt
de förföljande kasta ut de guldsmycken han fått af drottning Yrsa.
[2] Härom läses i L:i anteckningar följande: ”När Linnæus kommit till
Upsala, blefvo hans pengar snart ändade, och ingen condition, genom
hvilken fattiga ynglingar pläga draga sig fram vid våra Academier, kunde
anförtros L., såsom Medicine Studiosus; ty att studera denna tiden
Medicin var ingen heder. L. måste sätta sig i skuld för maten, och hade
icke penningar till att såla sina skor, utan måste gå på bara foten, med
något papper, som han lade i skon.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:55:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hsblomkon/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free