Blomsterkonungen : Bilder ur Linnés lif / 87 (1879) Author: Herman Sätherberg, Carl Larsson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid skiljevägen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Natur’n att studera är lärorikt nog,         Om också det gäller ett lik; Hvem klandrar väl dock, om han tyckte med fog,         Att icke det var botanik. Han kände sig fången, som fogeln i bur,         Som fisken beröfvad sin våg; Han längtade ut till den fria natur,         Med aldrig slocknande håg. Då kommer ett bud ifrån Fyris en dag:         ”Vår Rudbeck i grafven gått ner. Hans lärostol i besittning tag;         Med rätta den väntar på er.” — Och nu med ens i hans lågande bröst,         Med oemotståndelig makt, Sig höjer en lockande, välkänd röst:         ”På ditt ödes maning gif akt! Naturen har skrifvit med eldskrift in         I sin bok edert slutna förbund; Statt upp och din skönaste lager vinn —         Den växer vid Odenslund!” Han tvekar ej länge; han var icke mer         En ringa student som förut. Med pröfvad klinga han nu sig beger,         Att kämpa sin strid till slut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>