Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Anmärkningar och historiska upplysningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
16 (sid. 31).
”Han såg hur Nymphcea ur böljornas famn
Steg upp att besegla sin ljufliga trängtan”.
”En stor del af örterna” — säger Linnæus i sin skrift: Sponsalia
plantarum, eller Blomstrens biläger — ”ligga med sin stjelk dolde under
vattnet; men då blomstringstiden nalkas, uppsimma de med sina blommor,
såsom Nymphæa, Hydrocharis, Potamogeton, Persicaria amphibia. Andre
åter döljas under vattnet till alla sina delar, såsom Myriophyllum,
Stratiotes, Ranunculi och de fleste Potamogetenes; men under blomstrandet
uppvisa de alla öfver vattnet sitt blom-ax, hvilket, då blommandet är
öfverståndet, återigen neddrages.”
17 (sid. 31). ”Han såg Vallisneria lcärligt i längtan
Förbida sin make ur djupets famn.”
I nyssnämnda af handling skildrar L. följande sällsamma egenhet hos
vattenväxten Vallisneria:
”Vallisneria (Mich.) har ett ganska långt blomskaft, men uti
Spiralcirklar sammandraget, att det således är helt kort. Denna växer uti diken
och bäckar under vattnet, och stjelken har allenast en enda blomma. När
den skall blomstra, uträtas blomskaftet allt intill dess att blomfodret
kommit öfver vattnet; när det är skett, slår blomman ut; men efter några
dagar, sedan den har utblomstrat och blifvit hafvande, drager hon sig
åter under vattnet neder, i det att blomskaftet vecklar sig, som förr,
spiraliter tillsamman. Och denna är honan. Vallisnerioides (Mich.) växer
på samma ställen äfven under vattnet; men med en, knappt fingerlång
stjelk, som således ingalunda kan uppräcka till vattenbrynen. Denna har
en myckenhet blomster, hvilka, då de äro tillreds att blomma, släppa sin
stjelk, och lika som små blomster uppflyta. Dessa äro i förstone tillslutne;
men så snart de kommit öfver vattu-brädden, utvecklas de och simma
omkring, biåsandes då sitt frömjöl på de kringflytande jungfrur. Och
denna är den förras man. Detta märkte och beskref fuller Michelius,
men kunde dock häraf ej sluta, att äfven hos blommorna skulle gifvas
männer och qvinnor.”
18 (sid. 31). ”Nu föddes systemet som ej skall falla,
Så länge en blomma ur jorden går.”
Linnæi Sexualsystem, eller hans indelning af växterna efter
fröredningsdelarnes beskaffenhet m. m., gjorde med ens revolution inom botaniken
och är, utan tvifvel, ett bland de snillrikaste af denne utomordentlige mans
verk. L. hade ännu icke uppnått sitt 25:te lefnadsår, då han gjorde detta
sitt växtsystem bekant och dermed lade grunden till sitt verldsrykte.
19 (sid. 32). Ol. Rudbeck, den yngre, medicine et botanices professor,
son till den vidtbekante författaren af Atlantica, var ”en man som
genom sin djupa lärdom och outtröttliga forskningsifver med heder häfdade
det Rudbeckska namnet”. Född 1660, död 1740.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 07:55:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hsblomkon/0135.html
