Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar och historiska upplysningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annat med sig, än skrifdon, 2 lintyg och de kläder han stod uti: stöflar,
liten rock och carpus, en mätstock och en liten väska för papper och
pennor”. — — — ”Uti Umeå blef han afstyrkt att resa till Lappland
om sommaren, såsom en omöjlig sak; men han gick ändå derpå löst.
Straxt ofvanför Umeå begynte folket bryta på målet. Här blef en hud
bolster och en ränsnara betsel.” — — ”Ifrån Lycksele fördes han af en
lapp till en annor, helt allena, stadigt till fots äller med seglande uti
små båtar, som roddes mot strömmen af Sockte (Roddaren), och buros på
hufvudet af en enda Lapp förbi forssarne, som ej voro navigabla; måste
altså lefva på lapparnes nåd och onåd, utan att kunna tala med dem,
begära mat eller vägvisning, i villa skogar, bland vildt folk; lefva som de
utan bröd, dricka och salt, endast af färsk fisk.”–Då han stälde
kosan åt Torneå-fjäll, ”föll han en gång neder uti en springa i den
uråldriga snön så djupt, att han måste med rep uppdragas, och slog sig då
hårdt på högra låret, men kom sig dock snart före igen. Halfannor
månad lefde han med Lapparne som en Lapp.”
I sina anteckningar omtalar L. flera fall, der han under denna vådliga
vandring varit nära att tillsätta lifvet. —
En mera fullständig och målande skildring af denna äfventyrliga färd
gifver oss L. i företalet till sin Flora Lapponica; hvarföre den, såsom en
komplettering af det föregående, förtjenar att här till en del anföras
(öfversatt från latinet).
”Sedan jag rustat mig” — skrifver L. — ”stiger jag till häst och
börjar min lappska resa”. — Efter att nu i korthet hafva omnämnt
färden upp till Umeå, fortsätter förf:n med följande skildring: ”Här
af-viker jag från allmänna stråten, inkommer i ovägade skogar vesterut och
helsar ändtligen Lapplands gräns. Jag inträder i Lappland, framkommer
till Jjyclcsele, och, ensam som jag var, anförtror mig åt Lapparna, utan
att låta afskräcka mig af deras barbariska seder och språk. Åtföljande
flodens strand, sträcker jag vandringen mot fjällen, begifver mig nu ut på
Jw^rtra-strömmen, mot hvilken jag länge kämpar, samt fortsätter så, tills
jag genomträngt skogar och träsk bland is, snö och kallt vatten. Med
uttömda krafter återvänder jag till Vesterbotten, besöker det nya och
gamla Piteå och passerar genom det nya och gamla Luleå. Här afviker
jag åter från vägen och begifver mig i båt öfver floden till Luleå
Lappmark. Passerande förbi Jockmocks och Qvickjocks kyrka, genomvandrar
jag vildmarken med dess berg, skogar och sandfält. Derpå bestiger jag,
öfver berget Vallevari, de lappländska alperna, hvilkas vestliga sträckor å
nyo framträda för min blick; och härpå går min fotvandring mot östra
delen af Piteå Lappmark. Ändtligen öfverstiger jag de högsta åsarna af
fjällen (fjällryggen kallade), genomvandrar från fjällen i Finnmarken den
nordligaste delen af Norge, samt nedstiger och följer stränderna af ishafvet,
i sigte af Rörstad och Sallerön. Lätt var nedgången till averniska
djupet; men att återtaga vägen och stiga upp mot stjernorna igen, det var
arbete och möda. Medtagen af ansträngningar, återkommer jag till fjällen,
och riktar nu min väg åt Torneå lappmark, med utsigt öfver de östliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
