- Project Runeberg -  Blomsterkonungen : Bilder ur Linnés lif /
129

(1879) [MARC] Author: Herman Sätherberg, Carl Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett under af hela landet, då äfven de förnämste och Sjelfva Boerhaave
kom dit, att fordra af Linnseus dess demonstration öfver denna Musa”.

38 (sid. 68). ”Hvad ser jag! Linncea, min älskling, det är!”

Det berättas, att man sedan Linnés tid, i Holland haft lefvande
exemplar af Linnsea borealis, från Sverige; men att de med tiden utdött af
vantrefnad.

39 (sid. 70). ”Han far att se det sköna land,

Ber Seinen slår sitt silfverband
Kring konung Ludvigs paradis,

Det tjusande Paris.

Linnseus afreste från Holland till Paris i början af Maj 1738. Der
blef L. mottagen med utmärkt artighet och gästfrihet af flera bland de
förnämsta vetenskapsmännen och fick tillfälle att se en mängd dyrbara
herbarier och andra samlingar samt att genom resor i nejderna kring
Paris göra bekantskap med dess lefvande flora. Vid ett besök i
vetenskapsakademien antogs han till korresponderande ledamot samt tillfrågades af
akademiens preses, ”om han hade lust att blifva Fransos, därest akademien
toge honom till Membrurn med åhrlig Pension. Men” — skrifver L. —
”högre hog drog honom till sitt Fädernesland.” —

Den i hithörande sång omnämnda tilldragelsen, der Linnseus rönte
äran att inför konung Ludvigs hof framställa sitt beryktade växtsystem,
lärer så mycket mindre kunna hänföras till de grundlösa ryktenas område,
som ett minne af ifrågavarande sak har ända till vår tid blifvit förvaradt
bland de offentliga samlingarna i Paris. Detta minne är en dyrbar pendyl,
prydd med en tafla öfver Sjelfva tilldragelsen. En sedan många år i Paris
bosatt landsmaninna har underrättat författaren om tillvaron af nämnda
pjes, och nu ytterligare, på begäran, meddelat följande skriftliga
underrättelse: ”Ni har frågat mig om pendylen. Den har jag med mina egna
ögon sett i Tuillerislottet, både under Ludvig Philips tid och under
kejsartiden. Den stod uti ett litet hörnrum, med ett fönster åt borggården och
ett åt quaien, just i hörnet af rummet emellan dessa fönster. Det var en
liten förgyld pendyl, i antik stil. TJnder Sjelfva visartaflan var en liten
tafla, om jag rätt mins, i porcelaine. Om arbetet var gjordt i Sévres, kan
jag ej säga, men ytterst fint och utmärkt vackert var det. Den lilla
taflan var ej större än ett qvarter i längd och ännu mindre i höjd. Den
förestälde en salong, der i en oval krets sutto damer och herrar i mängd,
i eleganta kostymer (hofdrägter förstås) och midt i planen stod Linné,
äfven i hofdrägt. Under taflan stod skrifvet: ”IAnné expliquant devant
la Cour son systéme de, — jag mins ej hvad det var för ett ord, eller om
det var latin; men jag tycker att meningen slutade med ”fleurs”. Ni kan
förstå huru små figurerna voro, och huru utmärkt fint det hela var, på en
så liten tafla; det var ett mästerstycke. Också hade det fått plats i Marie
Amelies (Ludvig Philips drottnings) boudoir, och sedan i kejsarinnans,
qvarstående på samma ställe. På senare tid har jag ej sett den.” —

j

’ fT

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:03:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hsblomkon/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free