- Project Runeberg -  Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg. Från dess anläggning till närvarande tid /
38

(1860) [MARC] Author: Carl Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jades staden i K. Resolution d. 9 Oct. 1746 3:ne års tullfrihet „på
utrikes Tegel och Takpannor;“ hvarefter i Kongl. Resolution d. 14
Januari 1748 anbefalldes, att alla hus efter den tiden skulle
uppbyggas af sten, för hvilket ändamål Holländsk klinkert fortfarande
finge tullfritt införas. I Kongl. Resolution den 22 September
samma år fastställdes vidare en af stadens borgerskap och husegare
ingången öfverenskommelse om upprättande af en ständig
Brandvakt till 50 å 60 mans styrka med nödigt befäl, till hvilkas
aflö-ning och beklädnad hvarje hus och med mer eller mindre åbyggnad
försedd tomt, de publike undantagna, årligen skulle bidraga med
femdubbla tomtören. Staden begärde emellertid några år härefter,
att sedan de förmögnare bland innevånarne åter uppbyggt sina hus
på de vid hamnarna och stora gatan belägna tomter (med
byggnader af sten?), de fattige och nödlidande kunde tillåtas få
uppföra nödiga hus och byggningar af trä på de afsides från hamnarna
och stora gatorna belägna små, afbrända tomter; men denna
begäran afslogs i Kongl. Resolution den 10 Dec. 1751. Af de sedan
1746 års eldsvåda uppförda byggnader nedbrunno sedermera i Juni
1758 Stads- Tull- och Artillerityghusen samt öfver 100 privata
byggnader, hvarefter på stadens, af Rikets Ständer understödda,
anhållan i Kongl. Resolution den 28 Jan. 1772 tilläts, att
revete-rade korsvirkeshus på de afbrända och då ännu icke bebyggda
tomterna skulle få uppföras. Tjugu år senare, eller i Mars
1792, ödelädes alla husen på 99 tomter i tredje quarteret, eller
den trakt, som är belägen inom Södra stora- och Östra
hamngatorna och emellan Kungs- och Drottningportaroa, 1793 i April
70 hus på Qvarnberget, i 5:te qvarteret, och 1794 i Februari
byggnaderna på 91 tomter i 4:de qvarteret, eller alla husen
emellan Östra hamnen och vallen på Klädprässare- och
Spanmåls-gatorna, hela norra och största delen af södra sidan af
Kron-husgatan samt en betydlig del af Sillegatans norra sida. I
December 1802 nedbrann ånyo Domkyrkan, vidare Biskopshuset samt
alla privata byggnader, 200 till antalet, som lågo emellan Östra och
Westra hamnarna från södra Stora hamngatan till vallen. Derefter
ödelädes i November 1804 nästan hela l:sta qvarteret, eller
åbygg-nadema på 203 tomter; i September 1813 alla trähus i 4:de
qvarteret, samt några deremellan belägna stenhus, till ett antal af nära
100, och år 1823 83 hus i granskapet af Barlastkajen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:55:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hsbogbg/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free