- Project Runeberg -  Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg. Från dess anläggning till närvarande tid /
261

(1860) [MARC] Author: Carl Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ingående Svensk tull jemte Dansk tull vid Bohus, och denna Stad,
likasom Svenska städerna i allmänhet, var likaledes underkastad
erläggandet af den år 1622 utaf Gustaf Adolf påbjudna Lilla
Tullen. För alla varor åter, som fördes öfver gränserna mellan
vestra delarna af mellersta Sverige och de Danska provinserna
Bohus Län, Halland och Skåne, skulle äfvenledes gränsetull
betalas. Fördelarne för Wermland, Dalsland, Westergöthland och
nordvestra delen af Jönköpings Län voro derföre öfvervägande att
på Götheborg afsätta sina produkter och derifrån hämta sina
förnödenheter. Jernhandeln med Wermland började således redan
1624 ;*) och sedan Gammallöse ett par decennier försökt att hålla
sig uppe i den så olika striden med den gynnade rivalen, gjorde
Christina slut på fejden medelst upphäfvande år 1646 af
nyssbe-mälde stads alla rättigheter ;och privilegier.

Götheborg var nu befriad från denne medtäflare om handeln
och rörelsen på Dahl, Wermland och en del af Elfsborgs Län,
äf-vensom om utrikes handeln, men hade kort förut fått nya sådana
om handeln med öfriga delarna af Westergöthland och Småland
uti de Halländska städerna och kustboerna, synnerligast Warberg
och Fjäreboernä. Ty genast efter freden i Brömsebro 1645, då
Halland på 26 år till Sverige afträddes, upphäfdes gränsetullarne
mot denna provins, hvarefter Smålänningarne och Westgötharne
efter omständigheterna kunde rigta sin handelsrörelse mot
Götheborg eller de Halländska kustorterna, och detta så mycket heldre,
som Götheborg vid denna tiden synes hafva mistat den år 1638
beviljade friheten tills vidare för Lilla Tullens erläggande. Och
när sedermera, genom freden i Roeskilde år 1658, både Bohus
Län och Skåne kommo under Sveriges Krona, fick Götheborg
ytterligare rivaler om Dals- och Wermlandshandeln uti Uddevalla,
Kongelf och Marstrand, äfvensom om Smålandshandeln uti de
Skånska städerna.

*) För att „drifva handeln hit pä Staden“ (Götheborg) föreslog Gustaf
Adolf ä nyo i Resolution den 24 Februari 1624, att borgerskapet skulle
till-vägabringa „ett Handelskompani pä allt det jern uti Wermland faller; säsom
„ock ett Kompani på all trälast här utgå plägar, och det tredje på det läder
„här faller.“ Sedermera erhöll ett Handelshus i Götheborg PriYilegium på
jernhandeln mot skyldighet att erlägga en viss rekognitiön till Stadskassan
för det jern, som utskeppades, och Götheborgs privilegium exclusivum att
upphandla allt Wermlandsjern led icke förrän 1683 någon inskränkning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:55:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hsbogbg/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free