Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upsala klagade nu så väl häröfver som öfver den lika beskaffade
frihet att segla till utrikes orter, af hvilken ’Fjäre Häradsboer
allt dittills varit i åtnjutande; men nämnda klagan ogillades af
Carl XI i Resolutionen den 27 September 1675. I Resolutionen
den 15 April 1676 fastställdes ytterligare 1674 års Resolution om
Uddevallas seglationsfrihet, och i Resolutionen den 4 December
1679 förunnades ånyo „bönderna och landtmännen i Bobus Län,
»Blekinge och Halland“ full seglationsfrihet. Denna förmån va*
rade emellertid icke länge. I sina besvär till 1680 års Riksdag
anförde nemligen Götheborgs fullmäktige, hurusom all handel i
Staden låge nere, samt Köpmän och Handtverkare blifvit
närings-löse, sedan bönderna i Halland och Bohus Län „beneficerata med
„utrikes seglation:“ att Kronan i fordna tider haft 50 a 70,000
handa trävirk,e och fisk, samt införsel af penningar, salt, spanmål, lin och
hampa, hvarförutan Uddevalla beviljades att få „njuta Saltkällehamn till dess
„enskilda lastageplats, så ock jemte Götheborg och Marstrand att få bruka
„den hamnen i Norrviken, som framdeles dertill skall varda utsedd och
deter-„minerad.“ Kongl Resolutionen den 13 December 1672 bekräftade
ytterligare de staden tilldelade fri- och rättigheter, samt tillät Uddevalla att
uppköpa det sågtimmer, „som staden af allmogen neder vid Bohus fiskegränsen
„sig kan tillhandla, så ock till dess förförande att upprödja strömmame."
Och slutligen beviljades Uddevalla i Kongl. Brefvet den 10 Juli 1674
„full-»komlig handels- och stapelrättighet på lika sätt som andre våre Stapel- och
„Sjöstäder i Riket, förmedelst utrikes seglation, skeppsbyggen och annan dess
„handtering „=“ så att denne stadens innevånare jemte inrikes handeln,
„som dem allaredan fri och obehindrad beviljad är, skall må tillika utrikes
„sin handel och vandel idka, bruka och fortsätta på hvad orter och med hvad
„varor dem helst synes och de sin bästa fördel hafva kunna.“
Hvad åter Kongelf beträffar, så, och oansedt Förmyndare-Regeringens
ofvannämnda beslut i Mars 1660, medgafs denna stad i Kongl Resolution den
30 November samma år att „så till vida varda konserverad, att de, som der
„åro eller härefter vilja sig nedersätta, skole njuta samma fri- och
rättigheter, som Falkenberg, Kongsbacka och andra fläckar. Derefter fick Kongelf,
i Kongl Resolutionen den 15 September 1664, uppstadsfrihet jemte rättighet
att idka sjöfart på Götheborg och Marstrand — en seglationsrått, som vidare
genom Kongl Resolutionen den 14 Juli 1666 utsträcktes till alla Svenska
städer, nemligen hvad angick utförsel af saltad fisk m. m. Och slutligen
berättigades staden i Kongl. Brefvet den 18 October 1667 att jemväl besöka
främmande hamnar, men endast för att derifrån införa salt, hampa och andra
varor, som behöfdes vid det då pågående sillfisket Dessa inskränkta
segla-tionsrättigheter bekräftades derefter, på sått här ofvan anförts, i Kongl.
Resolutionen den 27 September 1675.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
