Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efterkommande, fortfarande böra gälla. Likaledes gafs eftergiften
för Axel Wachtmeister oinskränkt och ovilkorlig. På den
befrielse Schering Rosenhane erhållit från att återbära rentorna
af sitt friherrskap i Finland, beviljades till och med någon
utsträckning. Det längesedan aflidna kungliga rådet Johan
Gyllenstjerna (Nilsson) »lemnades otiltalt» för sin rådslön åren 1661
och 1662 o. s. v. Några anmärkningar mot general Scliönleben
fingo förfalla. Kyrkoherden i storkyrkan, Is er erhöll ock befrielse
för några efterräkningar. Ehuru framställningarne om
köpegodsen i ridderskapets och adelns böneskrift i sin allmänhet
afslagits, gåfvos då och då några enskilda lindrande beslut i
afseende på dessa gods; när summan af uppburna rentor uppgått till
lika belopp med kapitalet, medgafs nästan i alla de fall, som
hänskötos till konungen, eftergift af det öfverskjutande beloppet.
Presterskapet förskonades af gunst och nåd från att återbära
uppburen vederlagsspanmål för den förflutna tiden, dock mot
afstående af alla fordringar hos kronan. En och annan ersättning
beviljades för gods, som genom misstag blifvit indragna,
Men med dessa och några flera undantag fortgick ej
allenast reduktionens, utan äfven liqvidationskommissionens arbete
och utförandet af Stora kommissionens domar med ali stränghet.
Vi an fore endast några exempel. Riksrådet Adler Salvius,
underhandlaren i Vestfaliska freden, hade år 1632 af erkebiskopen
i Bremen med landständernas bifall erhållit klostergods till några
tusen daler silfvermynts renta. Ehuru Carl den elfte hade
uttryckligen förklarat, att reduktionen i Bremen ocli Verden icke
skulle sträcka sig till gods, afsöndrade, innan dessa länder
genom freden kommit under Sveriges krona, och dessutom särskildt
stadfäst Salvii arfvingar i besittningen af nämnda donation, så
hemstälde nu reduktionsdeputerade, om icke dessa gods på
åtskilliga anförda skäl borde indragas; och detta bifölls icke
allenast, med betygande af konungens nådiga nöje öfver deputerades
nit och omsorg om kronans bästa, utan det bestämdes på samma
gång, att alla andra publika och kloster-gods af samma
beskaffenhet skulle indragas.
På derom gjord förfrågan föreskrefs uttryckligen, att kronan
egde företräde framför alla andra i fråga om deras egendom,
som hade träffats af Stora kommissionens domar.
Carl den elfte hade stadgat, att på sådana gods, som
innehades, utan att åtkomsten kunde bevisas, ingen eftergift borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
